Äktenskap i Sápmi

Skrifter från Centrum för samisk forskning, no. 12

Gabriella Nordin fokuserar i sin avhandling på kulturmöten i form av äktenskap, och avser genom dem spegla kolonisationens tidevarv i det norrländska inlandet. Av stor betydelse för den förindustriella familjen var tvåsamheten. Varje hushåll, och därmed de bägge makarna, utgjorde en produktionsenhet där merparten av hushållets konsumtion tillverkades inom det egna hushållet. I ett samhälle där dagens moderna sociala välfärd i form av socialförsäkringssystem saknades och man var beroende av släkten var valet av tillkommande en viktig angelägenhet.

Studiet över hur individer gifter sig kan således ge viktiga upplysningar om interaktion eller isolation råder mellan olika grupper i ett samhälle. Kolonisationsprocessen i Norrlands inland som fortgick under framförallt senare delen av 1700-talet och fram till slutet av 1800-talet, konstituerar en allt högre andel kulturmöten mellan samer och inflyttade invånare. Konfrontationen mellan samerna och den icke-samiska nybyggarbefolkningen under kolonisationsprocessen är sedan länge uppmärksammad och omskriven, men i vilken omfattning samerna påverkades av den, kulturellt och demografiskt, är i dagsläget i stort sett outforskat.